Jag läste mitt horoskop för nästa år i en tidning idag. Jag kommer tydligen få en tuff början som kommer hålla i sig i några månader. I sommar behövde jag vila för att kunna ta in allt som skulle hända i höst. Året skulle tydligen sluta på topp. Yrkesmässigt så skulle jag ta ett steg in i en ny karriär som kunde vara förödande för andra aspekter av mitt liv men att det skulle ge mig mycket efter hand.
Väldigt kortfattat. Jag vet inte om jag tror på sånt där, det är kul att läsa och ibland stämmer det in väldigt bra samtidigt som det kan vara helt ute och cyklar. Vi får se om den här förutsägelsen slår in eller ändras.

Det är inte långt kvar på detta år nu. Jag är sjuk så jag missar juldagens utgång och ligger i min säng med datorn i knät och lyssnar på mysmusik. Jag tänker tillbaks på året som gått. Vad som varit bra, vad som varit dåligt, men främst var det har gett mig och var jag är idag. Det har varit en händelserikt år på båda väldigt gott och väldigt ont. Jag har gått igenom känslor som jag hoppades aldrig behöva uppleva, inte på många år åtminstone.

Året började bra, väldigt bra. Jag var lycklig. Jag hade sista terminen kvar av gymnasiet, jag var kär och jag trivdes. Det var balträningar på söndagarna, jag och jonas valsade runt och jag kunde inte hittat en bättre balpartner. Vi hade så roligt tillsammans :). Jag och Emma var på Chris Brown i Globen. Tiden gick på. Jag saknade min bästa vän som befann sig i USA under året, jag pluggade mycket, tränade. Myskvällar. Mars-april bodde jag i stan i min dåvarande pojkväns lägenhet. Underbar tid. Mycket roliga kvällar med vänner. Överraskningsfödelsedagsmiddag på kikobar för min 19årsdag. Maskeradfest i Gamla Linköping. En vecka i funäsdalen. Valborg ute hos Hanna.



En tid av studentskivor.
Onsdagsklubben, Charter, Elevrådets, min egna såklart - FILM!
Dansuppvisning på forumteatern med folkuniversitetet!


Sen kom den dagen som vi väntat på så länge. BALDAGEN!
Det var en av mitt liv underbaraste dagar och kommer alltid ligga bland de i topp.



Kreta med Emma! Dagen efter balen begav vi oss till Arlanda och satte oss på ett flyg mot hersonissos på kreta. En vecka av sol och bad och dans och fest. Hela Nv3e var där, bodde två kilometer från oss så på kvällarna rockade vi med dem på dansgolvet ibland! En underbar upptagning för.. 



... STUDENTEN!




Svenska sommaren kom. Jag intog direkt min plats på Dahlbergs café där jag jobbade som heltid hela sommaren.
Midsommar kom och då vände allt. På midsommardagen fick jag ett samtal där jag fick höra att en vän hade tagits från oss, Strålis blev 21 år gammal. Efter den dagen, midsommarafton 2009 den 20e juni har inte mitt och de som kände honom, hans familj, släkt och vänner, allas liv fick en snurr. Mitt perspektiv på livet ändrades. Jag saknar honom, det som är så konstigt är att de sakerna som brukade irritera en är de som man saknar. Strålis älskade att retas med mig, och troligen väldigt många fler. Jag var iaf ett populärt retobjekt på förfesterna. Jag har många minnen med honom. Jag kommer ihåg när jag var på skolgården på hans och killarnas student. Han visade så stolt upp deras vagn, och blev så generad när jag hängde rosen runt halsen på honom. Förvånad tror jag. Han var den som alltid var sann, han var så omtänksam. Om jag skulle behövt hjälp nångång vet jag att han hade ställt upp utan tvekan. Han gjorde det för sina vänner. Han är så saknad av oss alla. Jag ser det i killarnas ögon, det är nått som hela tiden saknas. Vi pratar om honom, pratar om minnen för att hålla honom kvar. För han finns kvar. Men det är inte samma sak, det kommer det aldrig bli.
Det är ett halvår sen hans liv togs ifrån oss. Vila i fred kära Daniel Strålhake.



Sommaren betydde mycket jobb, jag gick lite av in i väggen. Känslomässigt blev det för mycket och jag visste inte hur jag skulle hantera det. Jag tappade mig själv lite. Jag jobbade på, hittade fina stunder emellan. En underbar helg på Landet. En fin kväll i Berg på Tomas Ledin. Ett fint besök från Mexico. En mysig helg i Västervik med Emma. En kräftskiva i Västervik också.
Tiden gick.


Den 13 september åkte jag och Daniel till Barcelona. Bartenderutbildning var på planeringen. Hitta mig själv var på min planering också. Jag hittade mig själv men forlorade något annat. Det sörjde jag länge. Det var en underbar tid i Barcelona. Jag lärde mig otroligt mycket både om mig själv och om livet. Klara sig själv var en stor faktor. Att jag fick uppleva det med en av mina bästa vänner var underbart och det kommer jag alltid bära med mig. Jag lärde känna otroliga människor.
Jag tog förändringen och blev Brunett också!




Jag återvände till Sverige 11 november. Direkt började jag jobba på caféet igen. Jag hade turen och har nu i slutet av nov och december jobbat ihop timmar som ett heltidsjobb. Det tackar kontot för.


Jag är glad att jag kom hem. Jag behövde det. Jag behöver fortfarande det. Nu har jag provjobbat en kväll på Riva i stan och ska provjobba där igen efter jul. Jag hoppas på att få jobb där. På söndag, om två dagar, får jag nyckeln till min egna lägenhet. Starten på det nya året verkar lovande.
Vi får se vad det har att erbjuda. Jag är nyfiken. Jag har varit med om ett omtömlande år. Men det har också gjort mig starkare. För varje motgång blir man starkare, eller ja nått sånt.
Jag försöker leva efter det, se det mesta som en lärdom. Det funkar inte alltid och ibland vill man bara glömma allt och springa och gömma sig. Jag vet vem jag är, jag måste fortsätta tro på det. Tro på mig själv och vad jag är kapabel av att göra. Jag ger inte upp. Ett nytt år, nya möjligheter, nya val. Jag ska må bra och jag ska vara lycklig! Jag hoppas att ni kämpar för detsamma, allt annat är onödigt.

Gott Nytt År!