Memories





Äkta lycka
Det går nästan inte att beskriva den här känslan, det får bilden visa istället. Det var vår sista kväll i Barcelona och allt som kunde gå fel gick fel. Vi såg allt förstöras framför våra ögon, vi skulle inte komma med flyget, vi skulle bli panka, vi skulle få sova ute - vad hade hänt. Jo vi hade låst oss ute. Under hela tiden vi bodde i lägenheten i Barceloneta så delade vi på en nyckel. Det gick väldigt bra hela tiden, tills sista natten. Vi hade nämligen en dörr som låser sig av sig själv. Glömmer man då nyckeln i lägenheten så är man rätt körd. Detta var vi väldigt nogranna med alltid, frågade flera gånger innan vi stängde dörren vem som hade tagit nyckeln. Men sista kvällen hände nått, vi bara stängde dörren och gick. Ingen tänkte på det, alla förutsatte att nån av de andra hade tagit nyckeln. Vi går ut och har varit på en bar och är på väg till en annan när Linnea frågar "Vem har nyckeln?" - och helvetet bryter ut. FAAAN!
Vi inser att vi är körda, ringer till företaget vi hyrde av. De hade tidigare sagt att de hade en extra nyckel på kontoret. Efter mycket om och men får vi tag på chefen, klockan tolv på natten. Det visar sig att de inte har någon nyckel utan att de bara hade sagt det..
Diskuterade vad en låssmed skulle kosta, och ja det skulle inte bli billigt.
Vi gick till lägenheten för att där försöka komma på nått alternativ. Vi bodde på bottenvåningen vilket innebär att man har galler för dörrar och fönster.
Försöker med hårnålar i nyckelhålet men nej det funkade inte.
När vi är påväg att ge upp och känna paniken stiga och inser att vi kommer missa vårt flyg hem morgonen efter..
Vi testar då våra kompisars nyckel, men det kan ju inte funka.. eller ?
Jag försöker länge, icke. Daniel gör samma sak, men icke.
Johan försöker sedan, vi andra har gett upp och vänder oss bort från dörren.
Sedan hör vi ett KLICK och dörren åker upp.
Vi springer in och jublar och det är där bilden kommer in.
Fantastiskt !

Vi ger oss ut igen ( med nyckeln i fasta tag ), nu så glada och kvällen blir riktigt bra. Ja tills min kamera och mobil blev stulna -
men det är en annan historia.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0