Hold on.

Risk för blödighet då jag känner mig väldigt tankspridd ikväll. Vilken helg, vilken helg! Känslomässig bergochdalbana där jag inte var den som körde tåget skulle man kunna säga. Jag gav mig ut på stan på lördagkvällen trots klass två varningen för vädret. Halka till och slog till eller vred till knät, och det resulterade till en haltandes Sanna i söndags och nu i dagarna. Jag blev livrädd. Det var svullet och jag kunde in böja på det utan en strålande smärta i hela benet. Jag såg allt som jag har byggt upp senaste månaderna raseras då jag trodde det var en korsbandsskada eller dylikt. Vilket skulle betyda att jag inte skulle kunna träna, jobba, få en inkomst och därmed inte klara av hyran till lägenheten. ALLT - skulle förstöras. Det blev för mycket för mig att ta och det var en väldigt deprimerad Sanna hemma i Malmslätt på söndagskvällen.
Jag vakna upp på måndagen då det var planerat att åka till sjukhuset och kolla upp det. Jag kunde då lägga lite mer vikt på benet och böja lite mer, vi beslutade att inte åka upp till sjukhuset då det redan hade blivit bättre.
Idag har svullnaden gått ner mer och mer och det känns bättre.
Jag är fortfarande lite chockad och rädslan satte väl sina spår då jag kände att det alltid ska vara nått som går fel. Jag skrev förra veckan hur lycklig jag kände mig, jag kände mig bitter för att jag inte fick behålla den känslan längre än så. Att jag har precis blivit frisk - ja då ger vi henne en till smäll bara för skojs skull. Jag pallade inte.

MEN - det är nu historia och jag försöker hitta tillbaks till den känslan jag hade förra veckan, det tar lite tid men jag kämpar. Som vanligt.

Igår skjutsade pappa in mig till lägenheten på eftermiddagen. Försökte få ordning lite på lyan då det var lite rörigt från lördagen. Sara och Åsa kom med melon, vindruvor och te. Så söta stod de utanför dörren med händerna fulla. Härligt tjejmys som var behövligt. Därefter blev jag hämtad med bil av Love och Johan. Love bor ju 5 min gång ifrån mig så kändes ju lite löjligt där att få bli hämtad med bil. Men en haltande person ska inte ge sig ut på snöfyllda gator. OS och filmkväll hemma hos Love. :) Blev sen filmnatt där vi slockna runt fem, halv tio vakna jag och vandrade - häpnande hur bra jag klarade det - hemåt. Fick besök av Tove på dagen. Många timmars underbart prat. Jag har verkligen saknat den tjejen.

Vilat några timmar och sen suttit och pluggat. Jag ska göra Harrys E-academy på nätet, mitt provresultat skickas därefter till min chef. Så jag sitter och pluggar ölsorter, tillverkning av öl, whiskey. Drinkar, Harrys historia, alkohollagar m.m. Mycket är repetition från Barutbildningen men mycket är också nytt och lite mer detaljerat. Så det är mer plugg än vad man kanske skulle tro. Men det är kul, ju mer man kan desto bättre presterar man på jobbet och ju bättre servitris och bartender blir man, vilket är mitt mål just nu.

Nu ska jag försöka att tänka positivt och bara kämpa på. Det är värt det i slutändan.



Avslutningsmiddagen för barskolan i Barcelona. Ibland vill jag tillbaks. Nu skulle bara en helg med inga beskymmer och inga måsten var välbehövligt. Kanske inte Barcelona men bara nått för lite ny energi. Får se vad jag kanske hittar på..


Kommentarer
Postat av: Cissi kusin

Lilla vän! Vad du råkar ut för, men tänk på att du får livserfarenhet av allt du är med om, och du lär känna dig själv bättre varje gång du möter en motgång, och du blir starkare av att ta dig igenom. Du är bäst sötnos Puss o Kram

2010-02-23 @ 22:21:42
URL: http://www.nogg.se/vardag
Postat av: syster Sandra

Ajaj så fort jag hör något om knän känner jag smärtan och vrider mig som att det vore jag som skadat mig, känslan av hur otäckt det var när jag skadade mitt korsband. Nejnej tänkte jag men puh hoppas det och verkar ju inte vara så illa för dig nu. Men tycker väldigt synd om dig, man får känna att man lever. krya på dig och lycka till med plugget! puss kram

2010-02-23 @ 22:31:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0