I see your true colors.




I can see your true colors shinin' through
I see your true colors and thats why I love you.


Livet rullar på. Jag skriver inte lika mycket längre. Jag har inte känt nått behov eller sug efter det. Jag är inne i en period då jag tänker mycket på framtiden. Vad som händer i höst är väl det som gnager mest. Jag börjar känna en itch, en vilja att dra iväg. Långt, länge. Försvinna för ett tag. Uppleva och bara vara. Detta är något jag ska göra, frågan är mer när, var och hur. Jag måste ta beslut om lägenhet efter juli. Troligen blir det att försöka få tag i ett första handskontrakt på en lägenhet i stan och sen hyra ut den i andra hand om jag väljer att dra iväg på senhösten sen. Jag trivs bra på Harrys/Riva/Sliver och vill satsa lite mer där, känner mig inte klar på långa vägar. Men - där kom det - men jag vill så mycket på en gång. Man måste försöka överväga vad man vill mest och vad som är smartast. Det är svårt och jag kommer att gnaga på detta många månader framöver. Samtidigt som jag ska njuta av svensk sommar. Det är mycket jobb framför mig, hektiska månader och jag vet att jag stundvis kommer vilja dra täcket över huvudet och sova i en vecka. Så slutkörd kommer jag bli, man jag vet att det kommer gå och jag kommer ha tid för annat också. Att ha mycket på planeringen ligger i min natur, jag kan inte ta bort det.
Idag har jag haft en jättehärlig dag. Jag är lycklig! Jag vaknade upp i malmslätt. Gick upp kvart i nio (!) och hade morgonen för mig själv. Satt länge vid frukostbordet och läste tidningen, duschade och satte på hög musik och dansade loss medan jag testa lite olika kläder. Gjorde mig iordning och satte mig sedan på cykeln mot gamla linköping. Strålande solsken, klarblå himmel, grönt gräs och lukt av sommar. Jag var utvilad och jag kände mig taggad på allt. En arbetsdag på Dahlbergs avslutades med fikastund med Emmy. Behövlig uppdatering från båda håll. Cykeln trampades sedan vidare mot malmslätt. Lite käk och packning. Skjuts hem till lägenheten av kära mor. Långt samtal i bilen på parkeringen om allt mellan himmel och jord. Kära mamma. Jag saknar henne, hennes stora bruna ögon, omtänksamma blick och busiga kramar. She is one of a kind !

Nu sitter jag här, spelar skön musik och laddar för imorgon. Klockan elva rullar vi iväg neråt landet, Göteborg på kartan för att sedan flyga till Budapest. Därifrån tar vi en buss till Cluj, sju timmar bussresa sen är vi framme! Rumänien here we come !
Ska bli en jätterolig vecka, fest, sol, shopping, spa - precis receptet för välmående. Nu kör vi !


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0